Friday, May 12, 2006

Alla har haft diskussionen med sina polare redan. Det är en skön grej för det finns inget att skylla ifrån sig på såhär i efterhand.
Vissa vill tro att det säger allt, andra inget. Vissa kanske inte ens skulle säga hur det egentligen var, men dom är nog mest rädda att det förstnämnda alternativet verkligen stämmer.

Så jag tänkte att jag skulle berätta min egen version av en milstolpe i livet.
Jag tänkte jag skulle berätta om... min första skiva.

Ja det kom upp sådär som det alltid gör med jämna mellanrum - man sitter och snackar, troligen över nån kaffe eller öl, och börjar tugga gammal musik och försöka härleda innehållet i sina mp3-spelare.

Året var 1991 och jag var 9 år. Jag hade sett deras videos på tv. Dom var roliga. Mamma och jag åkte till en musikaffär och jag minns att jag väljer mellan två skivor av två olika band. Det andra bandet var farligare.
Jag står och tittar på skivorna länge. Jag ska få en av mamma, 139 kronor. CD-skivor är nytt, dom känns som framtiden. Som Transformers på riktigt.

Skivan jag inte väljer har en bebis på framsidan. Den heter "Nevermind", och bara nått år senare ska jag älska den. Men det vet jag inte då, och det spelar heller ingen roll.
Skivan jag väljer är av ett svenskt band och heter "Massive Luxury Overdose", och om inte polletten redan trillat ner så heter bandet... ja just det - Army Of Lovers.

Det äckliga är kanske att jag ser en klar koppling mellan nu och då.

Så vilken är din?

6 comments:

Anonymous said...

Den allra första skivan har jag inget minne av faktiskt, men den första CD-skiva jag köpte var Bad Religion - "No control". Lite med creddogt är Army of Lovers. Eller kanske inte... :)

Anonymous said...
This comment has been removed by a blog administrator.
Anonymous said...

Minns min första skiva klart och tydligt. Samantha Foxs självbetitlade album från 1987. Sex år gammal så hade jag sett henne uppträda på solstollarna (denna klassiska sommarunderhållning) med låten "nothing's gonna stop me now". Sålde dock skivan för några år sedan. Man kanske skulle behållt den i rent nostalgisyfte.

codenameryan.blogspot.com

Anonymous said...

Jag har kvar min första skiva... Den är dock nerpackad i en låda långt ifrån allmänhetens beskådan.. Det var inget mindre än en Lasse Stefanzplatta som jag fick av min mormor då hon inte hade/har någon CDspelare.. än idag är den helt ny och fin och aldrig använd i en spelare... kan man kränga den för mycket pengar tror ni? :D

Anonymous said...

Det sjuka är att jag bränden blandad-skit-skiva att ha i bilen under helgens längre färder. På den har jag Obsession med Army Of Lovers... Sjukt. Ingen Nirvana.

Det sjuka är att Nirvana ligger mig varmare om hjärtat än vad Army Of Lovers gör. Mycket närmare.

Anonymous said...

Asså jag hade ju valt Army of Lovers. Men min första cd var Cranberries. Det var tungt. Pappa var nöjd.